Att vara ledsen eller "deppig"

Vad är det?

Våra liv är fulla av utmaningar och förändringar som kan få oss att känna oss nedstämda eller ledsna. Ibland blir man ledsen över specifika saker, till exempel att man fick dåligt resultat på ett prov i skolan, att man gör slut med pojk- eller flickvännen, eller att någon som står en nära blir allvarligt sjuk eller dör. Att bli ledsen och nedstämd är en naturlig (biologisk och psykologisk) reaktion på sådana händelser. Vid olyckliga händelser och jobbiga upplevelser reagerar hjärnan med att förändra nivåerna på vissa kemiska substanser. Det är dessa förändringar i hjärnan vi upplever som sorg och nedstämdhet. När vi bearbetar dessa olyckliga händelser så återgår de kemiska nivåerna i hjärnan till sina normala nivåer, och känslan av nedstämdhet försvinner. De flesta av våra känslor - såsom lycka, ilska och oroskänslor - regleras på detta sätt, och är en kombination av biologiska reaktioner och hur vi uppfattar händelser rent subjektivt (psykologiskt). Eftersom alla inte upplever saker på samma sätt, så kan människor reagera olika på exakt samma händelse. Hjärnans reaktion på en händelse (genom förändrade kemiska balanser) kan också skilja sig från person till person.

Ibland kan känslor av nedstämdhet plötsligt drabba oss utan någon tydlig anledning och utan att något negativt har hänt. Dessa känslor kan försvinna efter ett par dagar, men ibland stannar de kvar under väldigt långa perioder. Detta kan bero på att ett jobbigt eller sorgligt minne ”väcks till liv” utan att vi är riktigt medvetna om det. Hjärnan kan då reagera genom att automatiskt ställa om de kemiska nivåerna som reglerar våra känslor, vilket kan få oss att känna oss nedstämda. Det kan också bero på att den biologiska eller psykologiska delen av detta system i hjärnan inte fungerar som det ska. Detta kan få hjärnan att aktivera de kemiska ämnen som får oss att känna oss nedstämda, utan att vi alls varit med om någon negativ händelse. I dessa fall kan en händelse som en person normalt sett inte skulle uppleva som negativ, komma att framstå som negativ. Detta kan ske då vår kognition (vårt tänkande) är påverkat av stress, alkohol eller droger, men också när vi är kära eller på annat sätt känner oss väldigt upprymda.

När blir det ett problem och varför?

Trots att det är helt naturligt att vara ledsen och känna sig nedstämd ibland, så kan det vara mycket jobbigt och problematiskt om dessa känslor håller i sig under en längre tid (cirka 2-3 veckor), eller om man känner att det inte finns någon egentlig anledning till varför man känner sig ledsen. Som tur är finns det många effektiva sätt att behandla nedstämdhet och depression på. Även i de fall då det känns riktigt hopplöst finns det hjälp att få.

Nedstämdhet blir ett problem då det väsentligen påverkar ditt liv.

Nedstämdhet kan påverka dig fysiskt genom att du kan få:
  • Huvudvärk och ont i kroppen
  • Problem med sömnen: att du känner dig trött och vill sova hela tiden - eller tvärt om - att du inte kan somna.
 Nedstämdhet kan påverka ditt humör så att du känner dig:
  • Gråtmild, grinig eller irriterad
  • Uttråkad, trött och utan energi
  • En känsla av att ingenting blir bra, hur mycket man än försöker
  • Att du inte har någon lust att göra saker som du annars tycker om
  • Att man inte längre orkar med att behöva gå till skolan eller jobbet, eller att man undviker att träffa vänner och familj
  •  Att du vill göra dig själv illa (t.ex. att dricka för mycket alkohol, ta droger eller utsätta dig för risker)
  • Hopplös och att livet inte är värt att leva

 Varför känner jag så här – vad är orsaken?

Det kan finnas många olika orsaker till varför man känner sig nedstämd eller deprimerad, till exempel:
  • Problem hemma (problem med föräldrarna, att någon i familjen sårar dig, eller att du behöver flytta ofta)
  • Problem i skolan (att man blir mobbad/utstött, att man har problem med skolarbetet eller har svårt att hitta vänner)
  • Att du eller någon annan närstående fått en allvarlig sjukdom
  • Kemiska förändringar i den del av hjärnan som styr våra känslor, vilket kan bero på att man är i puberteten eller använder mediciner eller droger (biologiska förändringar)
  • Att ditt sätt att tänka och se på saker förändras (psykologiska förändringar)

Vad kan jag göra åt det? (självhjälp)

Det finns fler sätt att bearbeta känslor av nedstämdhet på. Tyvärr är vissa sätt mycket kortvariga och kan leda till att det blir värre över tid. Ett exempel på detta är att försöka bota sin nedstämdhet eller depression med alkohol och droger, vilket leder till att problemen i förlängningen bara blir värre. Om du är orolig så är det bättre att du försöker prata med någon du litar på, eller att du ringer en hjälplinje så att du kan berätta för någon hur du egentligen mår. Att få prata med någon kan ofta göra att man får en bättre förståelse för varför man känner sig orolig, stressad eller ledsen, och ibland hjälper det en att se på saker från nya perspektiv och förstå vad som är orsaken till problemet.

 

Hit kan du söka dig om du behöver hjälp:
  • Tala med en vän eller förälder, eller en annan äldre person, till exempel en lärare eller släkting.
  • Ring en hjälplinje för unga personer för att få råd om vad du kan göra och var du kan få hjälp.
  • Boka en tid hos en läkare eller sjuksköterska, eller ring en sjukvårdshjälplinje och fråga var du ska vända dig. Vissa tycker att det är pinsamt eller jobbigt att gå till läkaren bara för att ”man känner sig ledsen”. Dock ser läkare på depressioner som vilken annan sjukdom som helst, precis som influensa eller infektioner.

 Hur man får hjälp

Att söka hjälp när man är nedstämd eller deprimerad betyder inte att man är knäpp, svag eller dålig. Om känslorna av nedstämdhet inte försvinner, eller om de påverkar din vardag negativt, så ska du söka hjälp hos en läkare eller sjuksköterska.

När du träffar en läkare eller sjuksköterska så är det viktigt att du berättar hur du verkligen mår, både fysiskt och psykiskt/känslomässigt. Det kan till exempel vara att du har svårt att sova, eller att du sover för mycket, att du har svårt att äta, eller att du känner dig trött hela tiden. Det är också viktigt att du berättar om din nedstämdhet, eller andra starka känslor som du har. Om du inte berättar om detta så kan det vara svårt för en läkare att ge dig rätt behandling.

Beroende på vilka problem du har så kan du bli erbjuden psykologisk och/eller medicinsk behandling.

Två viktiga saker att komma ihåg när du söker hjälp:
  • Läkare och sjukskötare är människor - och det är inte alla människor som kommer överens.  Om du inte tycker att det fungerar med den läkare som du träffar så ska du försöka hitta någon annan som du känner förtroende för och kan prata med! Detta gäller även annan vårdpersonal, till exempel psykologer och psykiatriker.
  • Det finns många olika typer av behandlingar för nedstämdhet och depression. Då vi människor är så pass olika, och då det finns så många olika orsaker till nedstämdhet och depression, så kan en viss behandling fungera men inte en annan. Om du har provat en viss typ av behandling men inte tycker att den fungerar så ska du ta kontakt med din läkare för att få en annan typ av hjälp.

kontaktinformation

 

Navigation: